Regler för borätter skärps – så påverkas priset

Christine Olsson/TT: Bostadsannonser på ett mäklarkontor. Arkivbild.

Det här kommer i någon mån att skilja agnarna från vetet och göra det lättare för gemene man att sätta sig in i hur föreningarnas ekonomi ser ut, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Den nya lagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari, innebär bland annat föreningarna nu måste redovisa en rad nyckeltal i sina årsredovisningar, däribland avgift och skuldsättning per kvadratmeter.

Om resultatet är negativt blir en förening skyldig att upplysa om vad det får för effekter på möjligheten att finansiera framtida ekonomiska åtaganden.

Claudia Wörmann ser många positiva aspekter med de nya reglerna, som hon anser kommer att skapa bättre förutsättningar för potentiella köpare.

Man måste ha klart för sig att om man inte kan hitta nyckeltalen på egen hand eller tycker det är svårt att sätta sig in årsredovisningar, då riskerar man att hamna med Svarte Petter. Det tror jag kommer bli lättare att undvika nu, säger hon.

Ett annat läge

Redan när de nya lagarna klubbades i riksdagen i somras hade bostadsmarknaden börjat vända ner.

Sedan dess har nedgången fortsatt i snabb takt. Enligt den senaste statistiken från SBAB och bostadssajten Booli har bostadsmarknaden backat med i snitt 15 procent sedan toppen.

Joakim Lusensky, analyschef på Mäklarsamfundet, välkomnar också de skärpta reglerna och säger att det är särskilt bra att de kommer i en situation där konjunkturen är på väg att vända.

Nu finns det en god chans att köpare tar till sig den här informationen, så jag tycker att det kommer i ett väldigt bra läge, även om lagstiftningen som sådan förstås inte är tänkt att vara konjunkturspecifik.

En annan lagändring som träder i kraft efter årsskiftet är att mäklare blir skyldiga att ta med hur stor del av föreningens lån som belastar lägenheten.

Slår olika

De nya förutsättningarna kan innebära en tuffare situation för föreningar som inte har sin ekonomi i ordning, enligt Claudia Wörmann.

Även om vi har en marknad som har förändrats så är det ett faktum att det finns föreningar som har en bra ekonomi medan andra inte har det. Och om en förening har dålig ekonomi kommer det bli svårare att sälja, säger hon.

Joakim Lusensky påpekar att marknaden redan befinner sig i ett betydligt trögare läge jämfört med toppnoteringen, och att föreningar med sämre ekonomi sedan en tid tillbaka är mindre intressanta för köpare.

Föreningar som har en tuffare ekonomisk situation med mer lån och högre avgifter prissätts lite annorlunda och upplever en lägre efterfrågan i förhållande till andra, mer välskötta föreningar. Där befinner vi oss redan.

Men han utesluter inte att lagändringarna kommer få en viss effekt.

På kort till medellång sikt kan det här innebära att den utvecklingen accelererar, det tror jag, säger han.