Fredrik Hakegård och Karolina Ljungström tilldelas priset Bästa examensarbete i fastighetsrätt 2022. De belönas för Flytande bostäder i Oceanhamnen - hur exploatering för bostadsändamål sker på vatten.
Arbetet tacklar de fastighetsrättsliga frågorna kring detta växande fenomen – som både hänger ihop med attraktivitet och som ett sätt att möta stigande havsnivåer.
Författarna tar avstamp i det nybyggda området Oceanhamnen i Helsingborg, där kommunen har visat intresse för flytande villor. Hur skulle en sådan exploatering där göras på bästa sätt? Och hur bör den göras generellt?
För att angripa frågorna har Hakegård och Ljungström analyserat samtliga 80 fastigheter i landet som klassas som ”bostadsbyggnad på vattenfastighet”. De har läst detaljplaner och förrättningsakter. Dessutom har författarna gjort intervjuer med anställda i de berörda kommunerna. Allt detta har speglats i relevanta lagtexter och tidigare rättsfall, liksom i litteraturen.
Alla utom en av de befintliga fastigheterna ligger på detaljplanerat område. Få låneinstitut beviljar lån i en vattenbostadsfastighet, trots att pantsättning teoretiskt är densamma som för bostadsfastigheter på land. I de flesta fallen har därför banker och exploatörer ingått lokala avtal för att ta bolån som är likvärdiga bostäder på land. Vattnet har heller inget markvärde – vilket ställer till det när det gäller taxeringen som inte fångar upp byggrätten.
Författarna anser av flera skäl att den lämpligaste upplåtelseformen för flytande bostäder i Oaceanhamnen är som avstyckade fastigheter. Detaljplanen föreslås möjliggöra upp till tre sådana. Om bryggan till bostaden blir allmän platsmark enligt detaljplanen, undviks servitut och gemensamhetsanläggningar. Det löser också rätten till väg och anslutningar till el och vatten- och avlopp.
Hur funkar då traditionella värderingsmetoder på flytande bostäder? Författarna laborerar med råtomtmarksvärdet: för en fastighet med en storlek på 100 kvadratmeter borde det ligga på mellan fyra och sex miljoner kronor.
