Världens största museum om Bauhausarkitektur ligger i Berlin. Trots 700 kvadratmeter utställningsyta och nästan lika mycket arkivyta har museet blivit för litet.
Bauhaus arkiv samlar arbeten, dokument och litteratur som har att göra med Bauhaus och gör dess tillgängliga för allmänheten. Allt fler arkitekturintresserade från hela världen besöker idag Berlin och därför behöver Bauhausarkivet/museet en ny, betydligt större byggnad inför 100-årsdagen av Bauhaus´ grundande år 1919.
Bauhaus-Archiv grundades i tyska Darmstadt 1960. Pionjären Walter Gropius och andra Bauhaus-medarbetare stödde projektet från första början. Samlingen växte snabbt och man hade tankar på ett eget museum och Gropius fick en förfrågan om han kunde överta ritandet av museet. Planerna var för ett museum på Rosenhöhe i Darmstadt men slutligen kunde man inte få igenom projektet i stadsfullmäktige.
Västberlins dåvarande stadsledning var beredd att ställa mark och pengar för ett museibygge till förfogande. 1971 skapades ett temporärt arkiv i Berlin. Projektet försenades då man behövde anpassa byggplanerna till området vid Landwehrkanal (Tiergarten) men även på grund av politiska beslut och ekonomiska aspekter. 1976 lades grundstenen för arkivet och 1979 stod nybygget klart. Gropius skiss från 1964 återfinns i det karaktäristiska taket men i övrigt finns det inte så många gemensamma nämnare med det museum som stod klart. 1997 blev byggnaden byggnadsminnesmärke.
För närvarande pågår en intressant utställning i Bauhausmuseet. Utställningen handlar om Bauhauspionjären, László Moholy-Nagy och pågår till 12.01.2015.
Moholy-Nagy, som var en ungersk skulptör, målare, formgivare och fotograf, föddes den 20 juli 1895 i Bácsborsód. Han dog den 24 november 1946 i Chicago.
Moholy-Nagy studerade till advokat men bodde på olika ställen i 1920-talets Berlin. Han arbetade tillsammans med arkitekten och konstnären El Lisitskij.
Hans originalitet upptäcktes snart av Walter Gropius som fick honom att leda en metallverkstad för Bauhausproduktion. Under 1930-talet var han medlem av gruppen Abstraction-Création i Paris samt ledde ett nytt Bauhaus-institut i Chicago.
Moholy-Nagys genomskinliga Rymdmoduler har influerats av Naum Gabos skulpturala verk. I likhet med denne intresserade han sig för det dynamiska förhållandet mellan olika former i rummet. År 1937 visade nazisterna flera verk av Moholy-Nagy på den rasistisk- antisemitiska konstutställningen Entartete Kunst i München.
Moholy – Nagy överskred många gränser med sin okonventionella syn på konst. Hans metoder präglades visserligen av tvärvetenskapliga strategier, men han ifrågasatte samtidigt i grunden den traditionella uppfattningen om konst. Hans uttrycks- och tillvägagångssätt var alltså långt före sin tid och redan då tog han upp frågor som är relevanta fortfarande i dag.
Källa: Bauhaus Museum Berlin
