Det är fullt möjligt att skapa ett cirkulärt, modernt nettonoll samhälle, men vägen dit måste förändras. Det slår Expertgruppen Normskifte fast i en färsk rapport till Sveriges Delegation för Cirkulär Ekonomi. Istället för scenarion som målar upp uppoffringar menar experterna att alla individer behöver känna sig lockade av den nya hållbara framtiden, oavsett om det rör biffen, bilen, börsen, brallan eller bostaden.
– Det behövs inte primärt mer fakta - det behövs visioner! Genom att visa hur livet kan se ut om 20 år, kan vi skapa ett positivt sug efter framtiden och berätta vilka åtgärder som behövs för att ta oss dit. Tidigare rapporter till Delegationen har fokuserat på tekniska lösningar och styrmedel, men vill vi belysa andra, lika viktiga drivkrafter för en hållbar omställning, säger Malin Leth, ordförande i Expertgruppen Normskifte och Corporate Partnerships Manager på Håll Sverige Rent.
Rapporten är en del i en serie underlag till Delegationen för Cirkulär Ekonomi som på uppdrag av Sveriges regering ska stödja arbetet med att ställa om hela Sverige från ett linjärt till ett cirkulärt samhälle. Expertgruppen Normskiftet menar i sin rapport att ett sådant samhälle, med en ekonomi inom de planetära gränserna, med säkrade resurstillgångar och bromsad klimatkris, kräver ett radikalt normskifte. Experterna menar också att ett sådant normskifte behöver vara långt mer omfattande än gradvisa förbättringar i befintligt system. Det innebär istället en genomgripande förändring av samhällsmedborgarnas gemensamma, ofta underförstådda, regler och förväntningar på beslut och beteenden.
– Ett normskifte sträcker sig från nya lagar och cirkulära affärsmodeller, till nya konsumentbeteenden och förändringar i vardagslivet. Men för att uppnå en sådan stor förändring krävs en banbrytande omställning av individer, organisationer och samhället i stort. Framtiden behöver kännas lockande för alla, inte bara för specialintresserade individer med en viss värdegrund, säger Malin Leth.
Expertgruppen Normskifte presenterar en handfull scenarier för hur livet efter det cirkulära normskiftet kan se ut och påverka individen. Visioner lyfts inom allt från framtidens mat (Bönan & Biffen) och konsumtion (Brallan & Blusen) till transporter (Bilen & Bränslet), infrastruktur (Bostaden, Bygget och Bokhyllan) samt investeringar (Banken & Börsen).
– Många människor uppfattar allt för ofta att hållbarhets- och klimatfrågan tvingar dem till försämringar av livskvalitet genom krav på uppoffringar. För att få med alla på tåget måste var och en känna sig inkluderad i den ljusa framtid som omställningen också möjliggör. Här behöver såväl politiken som näringslivet förmedla visioner som kan inspirera till omställning. Jag hoppas att våra exempel kan bidra till detta, fortsätter Malin Leth.
Förutom framtidsscenarier identifierar rapporten tre huvudsakliga faktorer som kan riva hinder till det cirkulära normskiftet. Det handlar om att kombinera insatstyper, skapa emotionell anknytning och att ge individer möjligheten att identifiera sig och känna sig inkluderade. Rapporten lyfter särskilt behovet av känslomässig anknytning för att individer i såväl sitt privatliv som yrkesliv ska förstå de nödvändiga beslut som krävs för att åstadkomma en omställning.
– Forskning visar att en kombination av styrande och stöttande insatser har bäst effekt för att driva förändring. Det räcker inte att bara fokusera på en av dessa delar. Bakom alla beslut, på såväl individ-, som organisations- och samhällsnivå, står en människa som behöver känna motivation och ha förmåga till förändring, utifrån sina förutsättningar och värderingar, menar Malin Leth.
Rapporten presenteras i sin helhet den 12 december, på Naturvårdsverkets Konferens & Livesändning, men har redan nu delgets Delegationen för Cirkulär Ekonomi. Delegationen lämnar in sin årsrapport till Regeringen i mars, 2023.
Ta del av Normskiftesrapporten HÄR!
Fakta: Tre faktorer som driver förändring
Expertgruppen Normskifte har i huvudsak identifierat tre faktorer som kan utgöra nyckeln till att lösa de hinder som finns för det cirkulära normskiftet.
- Kombinera insatstyper
Forskning visar att en kombination av styrande (policies) och stöttande (interventioner) insatser har bäst effekt för att driva förändring. - Skapa emotionell anknytning
Det är inte primärt mer evidens som behövs för att motivera till handling, utan det är de känslomässiga relationer människan har till varandra, naturen och mänskligheten som helhet som behöver förstärkas. - Ge individer möjligheten att kunna identifiera sig och känna sig inkluderade
Normskiftet till en cirkulär ekonomi, ett samhälle med säkrad resurstillgång och framgångsrikt bromsad klimatkris kan inte begränsas till att inkludera enbart specialintresserade individer med en viss värdegrund, eller vissa särintressesgrupperingar.
Fakta: Delegationen för Cirkulär Ekonomi och expertgruppernas rapporter
- Delegationen för Cirkulär Ekonomi
2018 beslutade Sveriges regering att grunda en delegation för cirkulär ekonomi. Delegationen ska stödja arbetet med att ställa om hela Sverige till en cirkulär ekonomi. En cirkulär ekonomi innebär att inte slösa med resurserna, använda dem flera gånger och bara använda sådana material som inte är dåliga för miljön. Delegationen har också bjudit in olika expertgrupper att bidra i arbetet. - Expertgruppen Normskifte
Syftet med “Expertgruppen för normskifte till en cirkulär ekonomi” är att identifiera barriärer som motverkar eller försvårar ett normskifte, samt att lämna förslag på åtgärder för att övervinna dessa. Vidare är syftet att synliggöra vad effekterna av ett normskifte skulle kunna innebära i form av olika framtidsscenarier.
- Om rapporten: Rapporten “TRO, HOPP OCH VISIONER - hur vi uppnår ett cirkulärt samhälle genom normskifte för alla” är en leverans till Delegationen för Cirkulär Ekonomi. Avsändare av Normskiftesrapporten är medlemmarna i Expertgruppen Normskifte. Medlemmarnas arbetsgivare och Delegationen för cirkulär ekonomi har inte tagit ställning till rapporten på något sätt.
- Medlemmar i Expertgruppen Normskifte
Amelie Silfverstolpe, Axfoundation; Anna Haupt, Industrifonden; Anna Velander Gisslén, SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign; Birgitta Losman, Högskolan i Borås; Elisabeth Lindh, Sweco; Fredrik Björk, Malmö Universitet; Kata Nylén, Klimatpsykologerna; Lina Gustavsson, The Bacon Hospital; Lina K Wiles, OKQ8 Scandinavia; Malin Leth (ordförande), Håll Sverige Rent; Malin Möller, Bilia; Mats Huss, Footprint Level; Nina Fall, IKEA Per Kristensson, Karlstad Universitet; Sara Olofsson, Kährs Group; Sofia Ulver, Lunds Universitet; Susanna Winblad, Region Skåne.