Försäljningen av nya bostäder fortsätter att gå trögt och bostadsbyggandet har drastiskt minskat. Den genomsnittliga försäljningstiden för de få bostäder som säljs överstiger ett år. De stigande byggkostnaderna, som har ökat med över 30 procent på tre år, utgör en betydande del av problemet. Andelen nedsatta priser på nya bostäder förblir hög. Enligt SBAB Booli Housing Market Index (HMI) var efterfrågan på nya bostäder, justerad efter hushållens faktiska betalningsförmåga, i stort sett balanserad med utbudet under det fjärde kvartalet föregående år, för hela Sverige som helhet. Det finns dock betydande lokala och regionala variationer, som ett överskott av nya bostadsrätter i Västra Götalands län.
SBAB har sammanställt det aktuella försäljningsläget för nya bostäder och har även jämfört efterfrågan på nya bostäder med utbudet, beräknat med SBAB Booli Housing Market Index (HMI) för det fjärde kvartalet föregående år. Den beräknade efterfrågan tar hänsyn till potentiella köpares betalningsvilja och jämför den med kostnaderna för olika nyproducerade bostäder. Det är viktigt att notera att efterfrågan kan skilja sig från behovet av nya bostäder, vilket bland annat beror på befolkningsökning och behovet av lämpliga bostäder för alla.
Försäljningsläget för nya bostäder är fortfarande mycket dystert. Antalet sålda nya bostäder har legat på en fjärdedel till en femtedel av tidigare nivåer under det senaste kvartalet förra året och början av detta år. Det finns ännu inga tydliga tecken på förbättring, även om vissa bostadsutvecklare har sålt något fler bostäder. De nybyggda bostäderna som faktiskt har sålts har i genomsnitt varit tillgängliga för försäljning i över ett år innan de blev sålda. Andelen prissänkta objekt fortsätter att öka, även om ökningstakten har avtagit.
Tyvärr förutspår jag att det kommer att ta lång tid innan vi ser en betydande ökning i försäljningen av nya bostäder och en återuppgång i bostadsbyggandet. Även om den minskande inflationen och förväntningarna på framtida räntesänkningar ger viss ljusning, tillsammans med att byggkostnaderna inte ökar lika snabbt som tidigare. Dessa faktorer, tillsammans med de stigande priserna på bostäder på andrahandsmarknaden, som konkurrerar med nyproduktionen, kan eventuellt skapa en viss optimism bland hårt pressade bostadsutvecklare.
Byggkostnaderna har ökat med över 30 procent sedan början av 2021, främst på grund av påverkan från pandemin och Ukrainakriget. Detta har haft en betydande negativ inverkan på bostadsbyggandet. Även om bygginflationen har minskat sedan februari 2021, löser det inte problemet med den kraftiga ökningen av byggkostnaderna på kort tid, särskilt med tanke på att priserna på andrahandsmarknaden under samma period har varierat.
Det finns nu en bättre balans mellan den justerade efterfrågan och utbudet av nya bostäder, men med betydande regionala och lokala skillnader. HMI sjönk för Sverige som helhet och för alla boendeformer under det fjärde kvartalet föregående år. Trots att hög inflation och stigande räntor har dämpat efterfrågan, har minskningen av utbudet varit mer påtaglig. Det finns stora skillnader mellan olika regioner när det gäller förhållandet mellan efterfrågan och utbud, med både överskott och underskott. Bland storstadsområdena är det särskilt Västra Götalands län som sticker ut med ett överskott på bostadsrätter.