Bostäder kan användas som ett verktyg för socialpolitik. Det är mer än bara ett tak över huvudet, det är kopplat till vår identitet och känsla av tillhörighet. Enligt 2019 års internationella studentundersökning har bostäder stor inverkan på studenternas akademiska resultat. Basecamp Malmö är ett internationellt bostadskoncept som ska fungera som ett Community för studenter i Sveriges första hållbarhetscertifierade stadsdel.
Projektet har uppnått väldigt höga miljökrav, och är certifierad med BREEAM nivå ”very good”. Basecamp kommer att bestå av 589 lägenheter och även sociala gemensamma utrymmen. På bottenvåningen kommer det att finnas en reception, ett kafé och utrymmen för att studera på. I källaren kommer det att finnas ett gym, en bio och en festlokal.
“Vi är oerhört glada över att äntligen kunna ta steget över sundet och etablera oss i Sverige. Malmö är dessutom en spännande stad med en ung och växande befolkning där universitetens och studenternas roll kommer att öka framöver. Vi ser fram emot att bidra till att stärka Malmö som studieort, inte minst genom att erbjuda ytterligare drygt 589 studenter ett ändamålsenligt boende”, säger Armon Bar-Tur, partner och vd för BaseCamp Student.
Malmö är en av Sveriges snabbast växande städer, och nästan halva befolkningen är under 35 år vilket i sin tur skapar stor potential för ett ökat antal studenter framöver. Basecamp Malmö ligger strategiskt i nära anslutning till universitetsområdet och kommer utöka Malmös utbud av studentbostäder med 30%.”
Lars Gitz Arkitekter är den prisbelönta byrån bakom projektet, och de hade strikta förutsättningar, både från Malmö stad och från byggreglerna gällande studentbostäders krav på utformning.
”Malmö kommun hade upprättat en strikt lokal plan för området, som fastställde det maximala antalet kvadratmeter som fick byggas och den maximala bygghöjden och fasadhöjden. Den fastställde också hur byggnaderna skulle placeras i området. Dessutom behövde de svenska byggreglerna följas, där det finns några ganska precisa krav på utformningen av en studentbostad, såsom korridorbredd, fria ytor i bostaden, längd på köksbord, minimimått på toalett/badrum mm. Dessa krav resulterar i några oproportionerligt stora bostäder och storleken på bad/toalett var en stor utmaning i projektet. Vi ville göra några mindre bostäder och i stället fokusera på att designa några riktigt bra stora gemensamma ytor och fokusera på den sociala aspekten. Vi var också tvungna att uppfylla några ganska stränga ekonomiska krav, eftersom det är en ungdomsbostadsutveckling. Det kreativa för oss var att skapa några spännande och vackra sammanhängande gemensamma lokaler som ger bra ramar för elevernas sociala samspel. Dessutom hade vi liten frihet att bearbeta fasadernas kreativa uttryck”, berättar Lars.
Vad är viktigt att tänka på när man designar boende för studenter? Hur kommer framtidens boenden se ut?
”Jag tror att vi som arkitekter och byggare har ett stort socialt ansvar när vi skapar nya bostäder för studenter. I denna konstruktion försöker vi ta ett socialt ansvar genom att skapa många olika gemensamma lokaler som en social samlingspunkt för den enskilda eleven. Dessutom, för varje ca. 20 boenden skapades gemensamma sällskapsytor och kök, som ska få den enskilde studenten ut ur boendet och som ska få den enskilde studenten ut ur boende och bli en del av en härlig gemenskap. I framtidens bostadsbyggande kommer det att bli ett mycket större fokus på samhället som en samlingspunkt för det goda livet i alla åldrar. De enskilda bostäderna blir mindre och det blir fler gemensamma ytor. Generationerna kommer också att bli mer sammanblandade”.
Arkitekt: Lars Gitz Architects
Entreprenör: Veidekke