Den europeiska fasadentreprenören Staticus vill slå ett slag för en ny innovativ teknik som ännu inte har vunnit mark i Sverige och uppmanar samtidigt de svenska byggherrarna att bredda sina vyer. Det handlar om dubbelskalsfasaden Closed Cavity Façades, som ska minimera både underhålloch riskerna som följer med exteriöra solskydd.
AV: SANNA KESSELFORS | FOTO: ANDRIUS GUDELIUS
Det var runt 2008–2009 som Staticus levererade till sina första projekt i Sverige. Nyligen har man arbetat med projekt som Forskaren, Våghuset och Brick Studios, till vilka de levererade pre-fabricerade aluminium- och glasfasader – även kallade elementfasader.
Nu vill företaget uppmana och belysa en ny teknik, kallat Closed Cavity Façades (CCF). Trots att systemet har levererats till flera stora projekt i Nordeuropa, bland annat tre i Norge, har de svenska byggherrarna förblivit skeptiska, menar Staticus.
INTE RÄDD FÖR NY TEKNIK
Enligt Tomas Bučas från Staticus finns det stor skepsis på svenska marknaden när det kommer till CCF-systemet. Ofta väljs ett billigare alternativ, som också är en dubbelskalsfasad men saknar många av de viktigaste fördelarna man får med CCF – som bland annat att kunna möta kraven på u-värde, ljudisolering, dagsljus och solskydd.
SLIPPER DAM OCH SMUTS
– CCF är en ny teknik, där utrymmet mellan glasskikten består av ett konstant övertryck av luft som gör att man slipper damm, kondens och smuts mellan det inre isolerglaset och det yttre glaset. Denna nya teknik erbjuder bättre u-värde och ljudisolering och gör dubbelskals-fasaden lättare att underhålla, eftersom man inte behöver städa mellanrummet vid luftspalten. Samtidigt placerar du solskyddet i spalten, vilket gör att du kan få utvändigt solskydd som förbättrar motståndet mot solvärmelaster i byggnaden – samtidigt som du undviker risken för vind- och regnpåverkan eftersom solskyddet sitter skyddat i spalten, säger Tomas Bučas och fortsätter:
– Alternativet som ofta väljs idag är också en vädrade/ventilerad dubbelskalsfasad. Däremot har den versionen inte en tät luftspalt, vilket innebär att varje fönster måste vara öppnings-bart för att man ska kunna placera solskyddet. Har man så många öppningsbara fönster går det inte att bygga ett lika tätt hus som man kan med CCF, där allting är fast. Sedan krävs det mer ram och därmed mindre glasyta, man får sämre inomhusmiljö med fler öppningar och underhållet blir oerhört mycket jobbigare då man har fyra sidor att rengöra istället för två.
DET RÄTTA VALET – FÖR VISSA FASADER
Samtidigt betonar Tomas Bučas att CCF inte passar till alla projekt, men att han ser stor potential i att använda systemet i större projekt där det finns ett ekonomiskt resonemang att bygga med det.
– CCF är inte för alla projekt och det är inte det vi vill förmedla. Jag ser störst potential att använda systemet i storstäderna, som till exempel i prestigeprojekt i Stockholm. Det måste självklart finnas rätt ekonomiska förutsättningar för att fördelarna ska överväga kostnaden, men det jag vill framhäva är att det är viktigt att man inte är rädd att testa det bara för att det är en ny teknik, förklarar Tomas Bučas.
Att introducera CCF på den svenska marknaden har varit utmanande för Staticus och tills nu har inga CCF-projekt levererats i Sverige.
PROJEKT I NORGE
– Vi har gjort några projekt i Norge, men Sverige har varit en större utmaning. Det tycker vi är synd, då vi vet att många projekt hade vunnit mycket på att investera i Closed Cavity. Jag förstår att man kan vara osäker, eftersom tekniken är ganska ny. Samtidigt ser vi att det fungerar bra i Norge, säger Tomas Bučas och avslutar:
– Vi märker en stor nyfikenhet från branschen, men vi märker också en osäkerhet om huruvida luftspalten kommer att hålla tätt i längden. Själv-klart gör vi beräkningar som påvisar systemets hållbarhet och vi erbjuder en systemgaranti på tio år. Det innebär inte att systemet slutar fungera efter det, utan att det i tio år fungerar lika bra som om det vore helt nytt. Men svenskar vill ha bevis från verkligheten. Därför är vi glada över att vi nu kan se tillbaka på till exempel VIA Vika i Oslo, där vi monterade våra elementfasader 2019–2020. Idag fungerar systemet precis lika bra som om det vore nytt. Så vi börjar samla in riktiga bevis på att luftspalten håller tätt, vilket jag tror krävs för att svenska marknaden ska våga ta steget.■