Många beslut som berör va-sektorn väntar den närmaste tiden. EU:s avloppsdirektiv ska fastställas, och den statliga utredningen ”Vattenfrågor vid planläggning och byggande” ska vara klar för att presenteras för politikerna i november.
– Med dagens regler finns det bara förlorare i dagvattenperspektivet, säger Erik Karlsson, strateg för ledningsnät och tillgångsförvaltning vid Svenskt Vatten.
Av Anders Carlsson
Hur ska tätbebyggda områden i framtiden kunna undvika destruktiva översvämningar efter skyfall.
– som dessutom spås bli allt vanligare i framtiden? Sådana frågor behandlar den snart färdiga statliga utredningen ”Vattenfrågor vid planläggning
och byggande” upp. Nya områden kan byggas rätt men det är de som finns som översvämmas.
– Konsekvensen vid ett skyfall är ju att en del av systemen kommer att vara överfulla och fastighetsägarna kommer att bli drabbade. Vi ser inte att det finns någon praktisk möjlighet att anpassa de allmänna va-systemen för att kunna hantera så stora nederbördsvolymer, säger Erik Karlsson.
Därför anser han att rör under marken aldrig kommer att räcka till.
– Att fastighetsägarna tar hand om vattnet innan det rinner iväg är ett bättre sätt att tackla problemet.
Det kan till exempel ske genom dagvattendammar som helt eller delvis anläggs på kvartersmark och fördröjer, infiltrerar eller renar vattnet. En annan åtgärd är att anlägga växtlighet på hustaken som kan fånga upp vatten.
– Men vi kan också behöva hitta andra typer av lösningar, exempelvis att vi leder vatten till andra platser där det inte gör någon skada, säger Erik Karlsson.
Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, även kallat avloppsdirektivet, är över 30 år gammalt. Det anger utsläpps- och kontrollkrav för till exempel biologiskt och kemiskt syreförbrukande ämnen, kväve och fosfor som släpps ut i känsliga områden.
Direktivet håller nu på att revide-ras, och Svenskt Vatten är engagerat i frågan.
I det nuvarande avloppsdirektivet finns undantag från kravet på biologisk rening i kallt klimat när miljön inte tar skada.
– Det försöker vi jobba för att det ska finnas kvar. Sedan märker man att de kanske inte alltid är inför-stådda i svenska förhållanden, och vi får väl se vad vi får igenom. Vi har ju egna perspektiv när det kommer till det kalla klimatet och delar situation med Finland, men därutöver är det inte jättemånga som har samma förhållanden, säger Erik Karlsson.
Sverige skiljer sig också från andra länder genom sin yta och stora glesbygdsområden.
– Vissa kommuner och regioner i Sverige är större än vad ett helt europeiskt land kan vara. Där bor väldigt få personer och det är en utmaning i sig eftersom EU-direktivet ska vara anpassat efter hela EU, säger Erik Karlsson.
Svenskt Vatten släppte ”Investeringsrapporten 2023” i våras. Den visar att förnyelsebehovet av befintlig infrastruktur är stort och skjuts på framtiden. Sedan 2020 har dessutom ett flertal vattenrelaterade direktiv omarbetats av EU, vilket innebär ökade lagkrav vad gäller vad gäller produktion, rening och distribution inom såväl vattenverk som avlopps-reningsverk.
– Men det vi också ser i investeringsrapporten är att vi börjar få ett större fokus på den befintliga infrastrukturen. En lågkonjuktur kan kanske vara nyckeln till att vi lyckas hämta hem lite av den skuld som vi har i befintlig infrastruktur, säger Erik Karlsson.