Samhället står inför större utmaningar än någonsin när det gäller frågor kring brott och otrygghet, vilket i allra högsta grad berör fastighetsägare. Samtidigt är deras förutsättningar att vända situationen och göra verklig skillnad mycket goda. Fastighetsägarnas efterfrågan på konkreta verktyg som bidrar till en trygg miljö är hög. Ett långsiktigt framgångsrecept är platssamverkan som både ökar tryggheten och stärker områdets kommersiella attraktivitet.
Av: Annika Wihlborg | Foto: Bostadsbolaget
Platssamverkan är ett sätt att skapa säkra, trygga och attraktiva platser där människor bor och verkar. Det handlar om att offentliga och privata aktörer går samman i en fristående, ickevinstdrivande organisation och tar gemensamt ansvar över ett geografiskt avgränsat område. Metoden har med framgång tillämpats i hela världen men har sitt ursprung i USA.
– Platssamverkan handlar om att utgå från platsens förutsättningar och att jobba med hela området, med fokus på rummen mellan husen, vilket ofta förutsätter en nära samverkan mellan olika fastighetsägare och andra aktörer som verkar i området, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare på Stiftelsen Tryggare Sverige, som utbildar och stöttar fastighetsägare i frågor som rör brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet.
RELATIVT SNABBA EFFEKTER
Platssamverkan är en samskapande metod för platsutveckling som kombinerar fysiskt platsbyggande och skapande av platsrelationer. Erfarenheter från såväl Sverige som internationellt visar på positiva och ofta relativt snabba effekter av fastighetsägares långsiktiga och systematiska arbete med platssamverkan, både i form minskad brottslighet och ökad trygghet, men även ökade fastighetsvärden och ökad generell attraktivitet.
–I Göteborgsstadsdelen Gårdsten finns ett tydligt exempel på platssamverkans positiva effekter, även utifrån ett affärsmässigt perspektiv. Gårdstensbostäders breda samverkan med alltifrån polis till hyresgäster och lokala näringsidkare har resulterat i att brottsligheten minskat och tryggheten ökat. Dessutom har fastighetsinvesterarnas kommersiella intresse för området ökat, säger Magnus Lindgren.
Trygghetsdebatten fokuserar ofta på vikten av skärpta lagar och behovet av fler poliser. Magnus Lindgren anser att man i stället bör lägga större vikt vid fastighetsägarnas viktiga roll i arbetet med att på olika sätt stärka de områden där de verkar.
KARTLÄGG PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Några av de vanligaste trygghetsproblemen är narkotikahandel, gängkriminalitet, att människor samt uppehåller sig i gemensamma utrymmen som trapphus, källare och garage, vilket skapar otrygghet. Inbrott, skadegörelse och cykelstölder är andra vanligt förekommande otrygghetsfaktorer.
– Basen i ett strukturerat platssamverkansarbete handlar om att berörda aktörer, exempelvis polis, kommun och fastighetsägare, var för sig samlar information som beskriver de aktuella förhållandena och vad som bidrar till ordningsstörningar i ett bostadsområde eller ett kvarter. Därefter läggs lägesbilderna samman till en aktuell sammansatt lägesbild för området. Den utgör i sin tur grunden för framtida åtgärder och prioriteringar, säger Magnus Lindgren.
OTRYGGHETSFAKTORER KAN FÖREBYGGAS I PLANERINGSSKEDET
Faktum är att många otrygghetsfaktorer kan förebyggas redan i planeringsskedet inför byggnationen av nya bostadsområden. Magnus Lindgren rekommenderar byggherrar att utgå ifrån BoTryggt 2030, en standard för planering av säkra och trygga livsmiljöer.
Ibland kan relativt grundläggande satsningar göra stor skillnad för tryggheten i ett område. Det kan handla om att jobba med möblering, renhållning, planteringar, aktiviteter eller konstnärlig utsmyckning på en plats. Det ger de boende rätt förutsättningar för att uppehålla sig och använda områdets offentliga miljöer, vilket ökar tryggheten.
Magnus Lindgren betonar även vikten av god förvaltning, exempelvis att snabbt åtgärda klotter, skadegörelse och nedskräpning samt att snabbt och systematiskt reparera exempelvis ett fönster som gått sönder. Det ökar förutsättningarna för social kontroll och ansvarstagande i området. ■