På bara tre år har bostadspriserna i Ryssland stigit med 172 procent. Bakom denna kraftiga ökning ligger bland annat kriget i Ukraina, västerländska sanktioner och statens generösa stödpolitik för nybyggnation, skriver finländska affärstidningen, Kauppalehti.
Investeringar i fastigheter
I Moskva och andra städer har de rika valt att investera i fastigheter när aktie- och valutamarknaderna frusit på grund av sanktioner. Den ryska befolkningens inställning till bolån har varit skeptisk sedan Sovjetunionens fall, men statens stöd till bostadslån har ändrat attityden.
President Vladimir Putin har under de senaste två decennierna försökt främja en mer positiv inställning till bolån. Men det är först nu på 2020-talet, i samband med kriget i Ukraina och statens stödprogram för nybyggen, som attityden förändrats i större städer.
Stödprogram driver upp priserna
– Putin kan ha lyckats främja bolån, men han har också skapat en enorm bostadsbubbla. På bara tre år har bostadspriserna stigit med 172 procent, rapporterar The Economist.
Stödprogrammen har spelat en avgörande roll i denna utveckling. Enligt The Economist erbjöd banker år 2020 lån med en årlig ränta på cirka sex procent, medan marknadsräntan låg på åtta procent. Staten betalade mellanskillnaden, vilket ytterligare drev upp efterfrågan på bostadslån. Förra året togs bolån ut till ett värde av 7,7 biljoner rubel, motsvarande cirka 88 miljarder dollar. Detta motsvarar fyra procent av Rysslands BNP. År 2020 var motsvarande siffra 4,3 biljoner rubel.
Få investeringsalternativ
Enligt experter visar prisbubblan att de rika i Ryssland har få investeringsalternativ. Västerländska sanktioner har begränsat handeln utanför den inhemska börsen och valutamarknaderna är i stort sett stängda. Dessutom har inflationen efter pandemin höjt prisnivån och minskat sparandet, vilket fått många att investera i fastigheter.
Ryska centralbanken har försökt dämpa inflationen genom att höja räntorna, men regeringen, med Putin i spetsen, har insisterat på att bolånetagare ska ha fortsatt förmånliga villkor med en ränta på maximalt åtta procent. Detta har inneburit stora kostnader för staten.
Åtgärder för att kyla ner marknaden
De kraftigt stigande priserna har väckt kritik, även inom den auktoritära staten. Centralbankschefen Elvira Nabiullina har betonat statens roll i att överhetta marknaden. Centralbanken och finansdepartementet har satt press på Kreml att vidta åtgärder för att lugna situationen.
Kritiken har börjat tas på allvar i Kreml det senaste året. I december 2023 höjdes handpenningen för bolån från 20 procent till 30 procent. I somras avskaffades även de subventionerade bolånen för nybyggen. Enligt en analytiker intervjuad av en statlig media kan detta leda till att antalet bolåneansökningar minskar med upp till 50 procent under resten av året.
Påverkan på byggsektorn och banker
Byggindustrin och bankerna, som trots sanktionerna har gynnats av ökade vinster, blir nu de stora förlorarna. Vanliga medborgare kan känna sig besvikna eftersom bostadspriserna förväntas förbli höga trots att staten inte längre subventionerar bolån. Detta beror på den heta försvarsindustrin som höjer lönerna för miljoner medborgare.
Källa: Kauppalehti
