Sedan 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Även om det ännu inte finns ett fastställt gränsvärde från Boverket har flera certifieringar infört egna krav med gränsvärden. Upplevelsen av förvirring och svårigheter att navigera i projektering och beräkning för bästa resultat, både med tanke på låg klimatbelastning och för att undvika oväntade merkostnader, är vanlig.
Vissa beställare, som Tyresö kommun, har integrerat tydliga klimatkrav i sina upphandlingar och anses vara långt framme. Under de senaste åren har AIX Arkitekter samarbetat med Tyresö kommun för att diskutera krav i projektering och upphandling samt förändringar i klimatkrav och certifieringar. AIX har också genomfört klimatberäkningar på befintliga byggnader i kommunen, vilket har bidragit till kommunens klimatarbete.
Torbjörn Winroth, specialist på AIX:s klimatberäkningsverktyg, beskriver en klimatdeklaration som en redovisning av de klimatutsläpp en byggnad orsakar, vilken byggherren måste lämna in för att få slutbeskedet när byggnaden är klar. Även om det ännu inte finns något fastställt gränsvärde för dessa utsläpp, rekommenderas tidiga klimatberäkningar i programskedet för att möjliggöra kostnadseffektiva justeringar. Genom att involvera alla parter tidigt i projekten och sätta gemensamma mål kan man arbeta mot minskad klimatpåverkan genom att välja lämpliga material och metoder.
För att genomföra en klimatberäkning behöver man information om materialtyp och mängd material i byggnaden. Beräkningens detaljnivå varierar beroende på projektets skede och syfte, där grova nivåer och riktlinjer är relevanta i tidiga skeden. Torbjörn betonar vikten av samarbete och öppenhet i projektet för att uppnå goda resultat.
AIX har nyligen genomfört en klimatberäkning för Tyresö kommun, där de arbetade med anpassade typförskolor. Beräkningen visade att den första typförskolan stod sig väl i jämförelse med kraven i den nya miljöbyggnadscertifieringen, vilket bekräftade att kommunen hade gjort kloka val i sitt beställningsbeslut.
Karin Löfgren, hållbarhetsansvarig hos AIX, berättar om företagets metod för att minska klimatbelastningen i deras uppdrag. Genom att arbeta metodiskt och samordnat involverar de olika aspekter som materialval, sätta klimatmål, tidiga förstudier med olika scenarier samt workshops och projekteringskoordinering. Karin framhåller vikten av att integrera klimatkrav i upphandlingen för att möjliggöra entreprenörens deltagande och betonar att arkitekter kan bidra till att lösa uppgifter med mindre nybyggnation.
I dagens fokusområden framkommer att många klimatnätverk har satt gränsvärden för nettonoll fram till 2030, vilket innebär tydliga mål för att minska klimatpåverkan. Karin noterar att kopplingen mellan klimatberäkning och cirkularitet blir allt viktigare, särskilt med tanke på de nya standarderna, som ISO 14068:2023, som ger ramverk för att räkna på biogen inlagring och kompensation för oundvikliga utsläpp. Detta förväntas främja positiv innovation och ge möjligheter för en samstämmig utveckling av både klimat och ekonomi framöver.
