Att ha koll på ytorna i fastighetsbeståndet sparar både tid och pengar. Tomas Brandt på det kommunägda Fastighets AB Förvaltaren i Sundbyberg berättar hur man drar nytta av digitalisering för att få överblick av outnyttjade lokaler. Att man äger informationen och arbetsprocessen förenklar och ger en bättre ekonomi.
Av: Love Janson | Foto: Thabit Wahham | Fastighets AB Förvaltaren, Sundbybergs kommun.
Sedan barnsben har Tomas Brandt varit nyfiken på byggnader. Han brukade sitta jämte sin morfar som på fritiden ritade sommarstugan och sitt drömhus medan de samtalade om olika planlösningar. Steget till att bli byggnadsingenjör var därför inte särskilt stort.
Tomas arbetade först inom privat sektor och gick över i offentlig regi där han idag är datasamordnare på det allmännyttiga bostadsbolaget Fastighets AB Förvaltaren på Sundbybergs kommun.
– Jag tyckte det lät intressant hur en kommun arbetar med sin fastighetsinformation och tog med mig erfarenheterna av BIMsamordning och att optimera byggprocessen i det nya jobbet, säger Tomas.
DIGITALISERING UNDERLÄTTAR FÖRVALTNINGEN
Som nyanställd deltog han i ett stort digitaliseringsprojekt av fastigheterna som förvaltas av det kommunala bolaget. Allt som ingår i beståndet tas med i projektet, inte bara bostäder utan även olika lokaler som lager, affärslokaler och liknande.
– Man ville få bättre och mer tillgängliga underlag och tydligare kontroll över fastigheternas ytor. Ett viktigt steg var att bestämma vilken typ av information som ska ingå och modellera upp byggnaderna.
Den nya informationsmängden samlades i det digitala ritningsarkivet och blev ett rikligt underlag för att effektivisera förvaltningen. Tomas ser möjligheter att arbeta vidare med den insamlade informationen, till exempel med digitala tvillingar.
STENKOLL PÅ YTORNA I FASTIGHETSBESTÅNDET
Därefter behövdes fastighetsinformationen i det interna ritningsarkivet stämmas av med förvaltningssystemet. Därför måste datamängderna i modellen vara korrekta och kunna fungera även i ett förvaltningsskede och inte bara under projektering och byggnation.
– Vår förvaltning handlar till stor del om areor och därför är vi intresserade vilka areor som finns i en fastighet och hur de används, till exempel bruksytor eller vilka areor som är för kommersiell verksamhet. Modellen ska också vara en korrekt Ahandling.
För att verifiera kraven på rätt information i modellen körs flera granskningar. Det kan handla om att korrigera areapolygoner som har felaktig position eller att det saknas koppling till objekt eller att ett objekt inte längre gäller.
Det är en mycket viktig kontroll i Tomas arbete för att optimera informationsflödet. Då försvinner en rad olika problem för att säkerställa att ytorna har rätt dimensioner och det framgår vad de används till.
– Att få överblick över rumsinformationen ger mycket positivt tillbaka för kommunen, säger Tomas. Det syns tydligt vilka outnyttjade areor som kan bli uthyrda, till exempel vakanta förråd och lager, och om de uthyrda ytorna har rätt hyra eller om det ska leda till en åtgärd. På sikt kan det också bli aktuellt för att kontrollera installationer.
Översynen kommer att leda till en bättre ekonomi för kommunen tack vare arbetsflödet, från digital modell och kontroll av ytor till förvaltan det av byggnaderna för att besluta hur ytorna ska hanteras på bästa sätt.
ÄGA DEN EGNA INFORMATIONEN
När Tomas började sin tjänst som datasamordnare fick Fastighets AB Förvaltaren ett välbehövligt kompetenstillskott. Det finns klara fördelar att ha kompetensen på plats, menar han.
– Ska vi köpa in tjänsten så måste konsulten sätta sig in i projektet och ta fram material och underlag. Det tar tid när vi kan göra det själva på ett snabbare och enklare sätt som förmodligen är en fördelaktigare ekonomisk lösning.
Tomas roll i det kommunala bostadsbolaget bidrar till att man äger sin information och arbetsprocess. Det för med sig flera fördelar.
– Man får en bättre kännedom om sina fastigheter när informationen finns tillgänglig på det här sättet, till exempel när balkonger ska bytas eller hantera vattenläckage. Underhållet blir lättare att sköta med en förutseende resursplanering som ger bättre ekonomi och man undviker tidspress.
Att kvalitetssäkra fastighetsinformationen i BIMmodellen så att informationen blir användbar i förvaltningen ger alltså flera goda resultat. Kunskapen ökar internt och informationen blir ett verktyg för att maximera nyttjandet av lokaler och bostäder och bidrar till ett överblickbart underhåll. Det ger en gynnsammare ekonomi som säkerligen är välkommet i dessa tuffa tider för landets kommuner. ■
