Från den 1:a januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Syftet med lagen är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet.
Text: Susanne Ringheim Kilje
De största utsläppen av växthusgaser från en byggnad, i ett livscykelperspektiv, uppstår i produktionsskedet och från driftenergin när byggnadens används, menar lagstiftaren, och detta är ett försök att sätta ljuset på hur man kan minska klimateffekterna i det första skedet.
Vissa byggnader är undantagna, exempelvis enfamiljshus. Reglerna om klimatdeklaration gäller inte heller befintliga byggnader som flyttas till en ny plats. Byggherren är skyldig att lämna in en klimatdeklaration till Boverket som innehåller uppgifter om byggnaden och byggnadens klimatpåverkan under byggskedet. Lagstiftningen innehåller inga krav på maximal tillåten klimatpåverkan.
Johan Onno, vd för branschföreningen Mur- och Putsföretagen, menar att för att byggandet i Sverige ska bli klimatsmart på lång sikt så behöver miljödeklarationerna också återspegla byggnadens klimatpåverkan i ett större sammanhang.
- Jag efterlyser ett livscykelperspektiv som tar hänsyn till en byggnad och dess fasads hela livslängd, gärna med en norm på hundra år. Klimatdeklarationerna fokuserar bara på själva byggskedet, vilket är ett misstag.
Lång livscykel det viktiga
En normal livscykel för en byggnad är idag satt till 50 år. Hade den varit hundra år, eller mer, hade användarfasen fått större inverkan under hela livsförloppet.
- Gumlösa kyrka i norra Skåne invigdes 1192. Med sina 829 år den en av Nordens äldsta tegelbyggnader. De som byggde kyrkan uppförde den med tanke på att den ska kunna finnas längre än en generation. Finns det något vi kan lära av detta när det gäller en byggnads och dess fasads livslängd och vad som är ett långsiktigt hållbart byggande? frågar han retoriskt.
Mur & Putsföretagen har låtit KTH analysera effekterna av att ta med livslängd och underhåll som en parameter för fasader som ska byggas och förvaltas. KTH-rapporten visar att underhållet är både klimatpåverkande och kostnadsdrivande. Dessutom kan ett material som ser dåligt ut – eller bra ut – i byggfasen påverka miljön i användarfasen betydligt mer än i byggfasen. Resultaten är viktiga att ta ställning till när man fattar beslut om vilken fasad som ska väljas, både ur ett hållbarhetsperspektiv och ett ekonomiskt underhållsperspektiv, tycker han.
- Murade och putsade fasader påverkar visserligen miljön i byggskedet, men i användarfasen har de ytterst låg miljöpåverkan. Det beror på att tegel- och putsfasader står länge, kräver minimalt med underhåll under sin livstid och att puts- och murbruk suger åt sig koldioxid, säger han.
Att enbart fokusera på materialets effekter under byggskedet kan alltså förvränga bilden av den slutliga klimatpåverkan. Användarfasen och destruktionsfasen/deponifasen, tillsammans med potentialen för återbruk borde vara självklara delar i klimatdeklarationerna, säger han.
- När det gäller återbruk är ämnet högaktuellt. Tegel som är murat med kalkbruk går oftast utmärkt att återbruka.
Rätt material på rätt plats
Ett sätt att minska klimatpåverkan av tegel redan i själva byggfasen är att bränna teglet med hjälp av biogas och transportera det med eldrivna fordon – något som redan görs i viss omfattning.
Tegel går fortsatt starkt som fasadmaterial, säger han, och putsat befinner sig på samma nivå som förra året. Anton Axelsson är ny ordförande för Mur- och Putsföretagen och han kommer tillsammans med resten av organisationen att fortsätta driva frågan om hållbara byggnader och fördelen med murat och putsat, säger Johan.
- Det finns en stor potential att visa upp putsens fördelar. Puts är hållbart länge, estetiskt tilltalande, inte brandfarligt och har låga underhållskostnader. Vi måste tänka längre. Det mest resurseffektiva huset är det som kan användas och stå länge med minimal miljöpåverkan.
Återbruk 2.0 I projektet Resource Rows – bostadshus i stadsdelen Örestad i Köpenhamn – har en annorlunda metod för återbruk av tegel använts. Teglet från Carlsbergs gamla bryggeri har sågats ut i stora rutor som därefter har gjutits ihop till större kvadrater för att användas som fasadplattor. Varje tegelsten sparar ett halvt kilo CO2.