Vi skyddar datorer och elektronik genom att förvara dem i särskilt anpassade serverrum med ren och klimatiserad luft. I dessa serverrrum följer vi lagar och regler både när det gäller emissioner och partikelvärden. Samtidigt låter vi människor bo och leva i en luftmiljö som är helt oreglerad, så när som på radon. Hur prioriterar vi egentligen?
Storstädernas dåliga utomhusmiljö innehåller avgaser, ozon, PAH (polycykliska aromatiska kolväten) samt andra förbränningsartiklar. En stor del av dessa följer med när vi tar in luft i våra byggnader för att öka syrehalten och spä ut emissionerna. Ju mer luft vi tar in utifrån, desto lägre blir halterna inomhus av emissioner, flyktiga ämnen och fukt - samtidigt som mängden partiklar ökar.
Indoor Air Quality eller inomhusluftkvalitet är ett komplext begrepp med många parametrar, allt ifrån den enklare mätbara koldioxidhalten till halten av skadliga nanopartiklar. Trots att vi har miljöbalken att förhålla oss till får vi i de samlade lagar och regler som finns endast allmänna råd och tips om hur man ska hantera luftens renhet inomhus.
I Regelsamling för OVK, (obligatorisk ventilationskontroll) finns en hel del mjuka allmänna råd. Här sägs att ventilationssystemet inte ska innehålla föroreningar som kan spridas i byggnaden. Plan- och byggnadslagen, PBL §4, säger att byggnadens tekniska egenskaper ska vara ett skydd mot ohälsa och bidra till en god hygien och inre miljö. Även i PBL §8 står det att de kontroller som behövs för att verifiera samhällets krav om skydd, hälsa och miljö med avseende på luften ska uppfyllas. Det står vidare i Boverkets allmänna råd om filter, att man ska sköta det enligt skötselanvisningar (5 kap. §3). Men blir vi klokare av allt det här?
I BBR , Boverkets byggregler står det: ”Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt”. Radonhalten är reglerad, men det beror på att man kan få bort det med ökade luftflöden.
Både Socialstyrelsen och Akademiska sjukhuset vill skapa bättre förutsättningar att hålla partikelhalterna så låga som möjligt eller under ett visst värde i både nya och gamla byggnader. Rekommendationen finns att läsa i skriften ”Partiklar i inomhusmiljön". I den skriver man exempelvis: "Man skulle då rikta insatserna mot ventilationssystem, planlösningar, materialval och produkter".
Ren luft som punkt i OVK-besiktningen
Kan vi då hitta hälsosamma medelvärden för partiklar inomhus för oss människor? Ja, det kan vi om vi både räknar antalet partiklar och tar massvikten av partiklarna och gör det till en punkt i OVK-besiktningen. Det finns forskning idag som pekar på att nanopartiklar troligen är den största boven när det gäller att orsaka olika typer av sjukdomar. Stearinljus, matlagning, dammsugning, strykning samt material som finns runt oss generar partiklar i inomhusmiljön, vilket ihop med uteluftens påverkan skapar en komplex miljö.
Aggregattillverkare, installatörer, filterleverantörer och byggherrar kan ges mätvärden för en genomförd installation med uteluftsreferens och krav på det som anläggningen ska leverera. Att kunna mäta upp hela anläggningen från intaget till själva tilluftsdonet utan påverkan av inomhusluften är en möjlighet som skulle ge OVK-protokollet större relevans för luftkvaliteten (IAQ) inomhus.
Dags att sätta luftens renhet på kartan.
I samarbete med vår branschorganisation Svensk Ventilation arbetar vi i branschen ständigt för att förbättra kvaliteten på inomhusluften genom de produkter och tjänster vi erbjuder, samtidigt som vi med gemensam kraft jobbar för att frågan ständigt ska finnas på dagordningen för våra politiker. Det gör vi bland annat genom att delta i den årliga Almedalsveckan, där jag haft förmånen att svara på frågor från politiker och andra om ren luft inomhus – eller bristen på den – och om de lösningar som finns.
Ren luft inomhus bidrar till att undvika onödigt lidande och öka människors livskvalitet. Vi kan dessutom hjälpa sjukvården så att de slipper delar av notan för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och andra åkommor som orsakas av skadliga ämnen och partiklar i inomhusluften. Det kan göras genom att lägga resurserna tidigare i kretsloppet och fokusera på innovativa lösningar för ventilation och filtrering av luften.
I en teknikfokuserad bransch kan man ibland tappa det holistiska seendet och det självklara: att vi ska ha ren och frisk luft i våra bostäder och kontor. Att höja kraven på renhet tjänar vi alla på. När OVK-förordningen kom tyckte många den var ytterst komplex, men idag är den accepterad fullt ut.
En utökad OVK som tar hänsyn till inomhusluftens kvalitet är inga problem att åstadkomma med dagens teknik. Det finns tillräckligt effektiva och energisnåla filter som rätt dimensionerade kan lösa problemen med ohälsosam och farlig inomhusluft på ett ekonomiskt och rationellt sätt. Samtidigt behöver vi som bransch bli bättre på att förse våra politiker med beslutsunderlag så att de kan skapa en skarpare lagstiftning som styr nivåer och regler när det gäller ren luft inomhus.
